Di Weekend INTERVJUER

»Pengar är fantastiska!«

Karl-Petter Thorwaldsson.

Foto: Jack Mikrut

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Egen honung och kallrörd svartvinbärssaft. Det är sommar det. Åtminstone för LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson.

”Arbete i stället för bidrag, aktivitet i stället för passivitet, integration i stället för segregation och egenmakt i stället för vanmakt” har varit hans ledord i 27 år.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det är nu 34 år sedan som glasblåsarsonen från Kosta började slipa växelspakar till Volvobilar på Bröderna Hammarstedts mekaniska verkstad i Växjö, och fem år sedan som LO-kongressen enhälligt valde honom till ny ordförande efter Wanja Lundby-Wedin.

”Du ska ha det här”, säger Karl-Petter Thor-waldsson och bedyrar:

”Det är min turvobbler – den ger alltid napp.”

Vi sitter i en eka i sjön Yngern vid SSU:s kursgård Bommersvik, Karl-Petter Thorwaldssons andra hem under eran som tonårig SSU-entusiast och så småningom SSU-ordförande för hela landet, efter Anna Lindh.

Det blåser kraftig motvind. LO-basen ror, jag håller i fiskedonen.

FAKTA
LO

Landsorganisationen LO samlar 14 medlemsförbund med gemensamt nära 1,5 miljoner arbetare. LO samordnar sina medlems-förbunds krav inför varje stor avtalsrörelse.

LO:s mål handlar om arbete för alla, rättvisa löner, jämställd fördelning, solidarisk välfärd och utvecklande arbeten.

Deras uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i alltifrån löner och villkor till politiska beslut.

LO-borgen finns vid Norra Bantorget i Stockholm, med ungefär 100 anställda. Ute i landet har LO olika distrikt i regional organisation liksom lokalt i kommunerna.

VISA MER
FAKTA
LO-basens kallrörda vinbärssaft

5 kg svarta vinbär
5 liter kokhett vatten
2 påsar citronsyra
5 skivade citroner

Blanda allt och låt stå fem dygn i kylskåp.

Sila. Tillsätt 2 kg strösocker. Rör för hand tills sockret löst sig. Häll upp på väl rengjorda flaskor.

”Jag brukar titta på Netflix medan jag rör. Om man ställer in rena flaskor i ugnen i 80–90 grader i 30 minuter blir de steriliserade”, berättar Karl-Petter Thor-waldsson.

VISA MER

”Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt. Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt”.

Som ekonomireporter på Nordens största näringslivstidning är det svårt att inte komma att tänka på Blå tågets och senare Ebba Gröns kultförklarade låtrefräng.

Bästa förhandlingsknepet

Men allt är nu inte svart eller vitt. LO-ordföranden flinar åt associationen. När han får höra att jag är Di-redaktionens klubbordförande skiner han upp:

”Jamen, då vet du ju vad det handlar om.”

Vet jag? Svårigheten i att vara medpart och motpart samtidigt, och hur olika verkligheten kan uppfattas och beskrivas har möjligen nått en högre nivå, tänker jag förbryllad men säger inget.

Du har varit facklig förhandlare i 30 år. Vilket är ditt bästa förhandlingsknep?
”Att stå på sig för det man tycker är rätt och rimligt, men sänka volymen. Tar man den lättaste vägen för att undvika kritik blir det nästan omöjligt att få genomslag för sina idéer. Är man för stridbar blir den andre defensiv och det riskerar att bli tvärstopp på grund av prestige. Och så ska du vara enig med dina styrkor runt omkring.”

Var det där det brast när LO-samordningen sprack förra avtalsrörelsen?
”Ja, vi lyckades inte få med oss alla 14 förbund”, svarar Karl-Petter Thorwaldsson utan omsvep, med ett stänk av personligt misslyckande.

Han låter årorna vila en stund.

”Men det viktigaste du tar med dig in i en förhandling är din egen självbild. Facket har en tendens att underskatta sig självt och vår egen förmåga. Då förhandlar du inte med det du kan, utan med det du tror att du kan, och har därmed redan förlorat förhandlingen.”

LO-basen lämnar forna lönerörelser bakom sig och lyfter hellre fram årets.

”En facklig milstolpe, både i procent och krontal, låglönesatsningen. Det är industriavtalet 2.0!”

Han syftar på den förhandlingsordning och lönenorm som industrins fack och arbetsgivare ursprungligen enades om 1997. Sedan dess har exportindustrins procenttal utgjort det så kallade riktmärket för hela arbetsmarknaden, med reallöneökningar för alla som följd. Alla som har ett jobb vill säga.

Industrins sysselsättning minskar. Hur legitim är industrins lönenormerande roll framåt i tiden?
”Den kommer att hålla länge. 52 procent av all svensk konsumtion är en följd av byteshandel. Vad vore Ikea utan handel i andra länder?”, säger den forne svarvaren och ombudsmannen från IF Metall.

”Under 1970-talet tog man ut hur mycket som helst av det som kapitalismen skapade, vilket sabbade hela ekonomin. Dagens problem är att man de senaste 30 åren kört ’trickle-down’ i stället”, fortsätter han.

Nedsippringsteorin kommer från det engelska begreppet ”trickle-down economics” och går i korthet ut på antagandet att sänkta skatter och andra ekonomiska lättnader för företag och höginkomsttagare indirekt bidrar till ökad välfärd för hela befolkningen. Tanken är att i stället för att öka konsumenternas efterfrågan och köpkraft stimulera utbudet genom att öka kapitalet bland produktionskrafterna.

”Haken är att producenterna inte orkar producera så mycket tillväxt. Det enda som händer är att de som har det bäst fått det ännu bättre, med ökat utanförskap och gigantiska klyftor som följd. Visst, de flesta har fått det ekonomiskt bättre, men 10–20 procent av befolkningen är inte med på den resan och det leder till social oro, populism och extremism”, menar LO-basen.

”Det är lätt att dras med i den här svartvita världen. Alla, även vi i facket, har varit naiva och inte sett hur illa det är”, fortsätter han något mindre stridbart.

Hur bryter man spiralen?
”Arbete i stället för bidrag, aktivitet i stället för passivitet, integration i stället för segregation och egenmakt i stället för vanmakt. Det där sa jag i mitt tal som ny SSU-ordförande för 27 år sedan. Det har varit min kompassnål sedan dess och är lika aktuellt i dag.”

”Det individuella ansvaret ökar hela tiden, men inte makten och befogenheterna och då blir det vanmakt. Så tror jag att det är i hela samhället.”

På partikongressen 1993 stötte SSU-ordförandens tes om egenmakt på motstånd när S-debattören Göran Greider läste lusen av honom och bland annat kallade honom för ”en moralkärring från förra sekelskiftet”.

Två decennier senare valdes han till LO-ordförande med uppdraget att vända Landsorganisationens negativa medlemstrend via bättre opinionsbildning.

”LO skulle kunna bli en åsiktsmaskin, men vem vinner på det? Inte LO-medlemmarna. Ska man säga tio saker utåt kommer nio att vara rätt bra och den tionde stolpe ut. Mitt krav före tillträdet var att få backning på även den där tionde saken.”

Karl-Petter Thorwaldsson är känd för sin folklighet, sin energi och förmåga att entusiasmera andra. Och för alla hemliga telefonnummer i mobilen.

Sedan tillträdet har medlemstrenden brutits för första gången sedan 1995 och ökat till nära 1,5 miljoner medlemmar.

Men vid sjön Yngern håller motvinden i sig.

Den efterföljande ekan med LO:s pressekreterare Malin Fagerberg Wikström och Di:s fotograf Jack Mikrut tycks lika långt bort som gäddorna. Vi bestämmer att det är fikadags.

”Du skojar, har du aldrig fiskat förut?”, utbrister LO-ordföranden bullrande efter att ha fått in båten i lä invid strandkanten.

Nope. Efter några försök fick jag inte följa med storebrorsan, eftersom mina ständiga frågor ”skrämde bort gäddorna”, påstod brodern.

Karl-Petter Thorwaldsson skrattar gott.

Själv är han sladdbarn med en åtta år äldre bror och en tolv år äldre syster och har fiskat så länge som han kan minnas. Mamma arbetade som damfrisörska.

”Det var pappa som tog ut mig på f iske. Jag var runt fem när vi började. Det där var vår stund i många år.”

Kaotiskt liv

I tonåren blev han osams med föräldrarna och flyttade hemifrån som 15-åring.

”Mitt liv var i kaos, men mina föräldrar var kloka nog att låta mig göra mina val och ta konsekvenserna. Jag kunde varken tvätta eller laga mat. Vi försonades några år senare.”

Modern bar på en hemlighet. Hon hade som fyraåring blivit bortlämnad, men det var så skambelagt att ingen fick prata om det, vilket präglade hela familjen. Hon drabbades av bröstcancer och gick bort när Karl-Petter Thorwaldsson var 30 år.

”Hon fajtades i tio år men till slut gick det inte längre.”

Även fadern har gått bort.

Utsparkad från S-toppen

”Pappa var fackligt aktiv och mamma medlem i Kommunal. De satte alltid arbetet först, att göra rätt för sig. Ibland, som när jag valdes till LO-ordförande, önskar jag extra starkt att mina föräldrar hade varit i livet.”

Karl-Petter Thorwaldsson säger sig inte vara rädd för döden. Han tror varken på Gud eller ett liv efter detta, men pratar inombords med sin pappa så gott som varje dag.

Hur är det med dn egen hälsa?
”Jag är för fet. Det finns inte ett gymkort som jag inte äger. Men jag har bra blodvärden, inga blodfetter eller så, och jag kollar till exempel prostatan regelbundet.”

LO:s 14:e ordförande är dessutom absolutist.

”Jag var inte alkoholist, vilket många tror när man frivilligt avstår från alkohol. Men jag stod inte ut med mig själv när jag var full. Efter att i 25 år ha försökt hitta en balans i drickandet valde jag att sluta helt.”

Blir du aggressiv när du druckit, börjar slåss och så?
”Nej då, inte alls. Jag gillar bara inte den jag blir. Det blir aldrig ’ett glas’ eller ’en öl’, som man säger, så även dagen efter går förlorad. Livet är för kort för att vara någon som man själv inte tycker om.”

Handlar det även om rädsla för att tappa kontrollen?
”Nej, nej. Eller jo, kanske lite. Min akilleshäl är att jag är konflikträdd. Jag tycker oerhört illa om när folk är arga på mig. Och så är jag otroligt blyg.”

Blyg, du?
”Att 1 maj-tala inför 8 000 personer på ett knökfullt Norra Bantorget är en sak. Jag kan entusiasmera mig själv så mycket att jag nästan får gåshud. Men jag är mycket, mycket mer ensamvarg än du någonsin kan tänka dig.”

Att mingla är LO-ordförandens sämsta gren, enligt egen utsago.

”Jag står i ett hörn och sippar på något alkoholfritt tills jag hittar en lämplig tjänsteman som jag kan trakassera.”

Fast är det inte en självbild som du håller kvar av vanans makt? Lite som förhandlare som underskattar sig själv och sin förmåga.

Karl-Petter Thorwaldsson funderar.

”Jag tror det hänger ihop med min bakgrund. Arbetarklassen är lite blygare, vi tar inte lika självklart plats och flyter runt. Det där bär man med sig, även om man som vuxen gör en klassresa.”

Kunskap en raggfaktor

Som sladdbarn har Karl-Petter Thorwaldsson danats av att ständigt tävla, i allt utom idrott.

”Jag prövade allt – fotboll, innebandy ... men jag kan bara inte. På högstadiet spelade jag tredje trumpet i Kosta musikkår och insåg i stället att kunskap är en fantastisk raggfaktor. Det var mycket därför som jag passade så bra med SSU.”

Men det var finurligheten hos en lärare på mellanstadiet som banade väg för den blivande LO-ordföranden.

”Jag var halvdyslektiker, men när han upptäckte hur intresserad jag var av kunskap gav han mig hundratals stenciler om blommor, geografi och samhällsfrågor, som jag tvingades fylla i. På så vis fick jag både bildning och tränade upp mitt skrivande.”

Karl-Petter Thorwaldsson ler åt minnet när den andra ekan, inklusive fisketurens picknickkorg, ansluter.

Har LO-ordförandeskapet varit som du trodde?
”Nej. Det är aldrig som man tror och det slår en med full kraft när man äter, tvättar, klipper gräset … man ställer aldrig av jobbet. Det tär.”

För att orka tar Karl-Petter Thorwaldsson sex semesterveckor på raken. I år tjuvstartar han veckan innan med att bygga ett garage på lantstället, en renoverad gammal skola i Södermanland.

Dit åker han och sambon Carina Persson, vd för Campus Bommersvik och tidigare socialdemokraternas kommunikationschef. Paret träffades på partihögkvarteret, har inga gemensamma barn, men har hängt ihop i många år.

Hur kommer det sig att ni inte har gift er?
”Jag vill! Carina säger ja med tillägget ’sen’. Senast jag friade var när jag blev LO-ordförande och sa att jag vill vara det som en gift man. Då gav hon mig den här ringen med gravyren ’Now or never’”, säger Karl-Petter Thorwaldsson och viftar med vänster ringfinger.

Bjuder på allt

LO-basen är inte den som ger upp. Det blåser oförändrat hårt på sjön, men utmed strandlinjen är vinden snällare.

Karl-Petter Thorwaldsson drivs av viljan att visa sitt bästa fiskeställe. Vi ger oss av igen.

Du myntade uttrycket egenmakt. Hur påverkar din nuvarande maktposition dig som människa?
”Man blir lätt självupptagen av att se sig själv på tv-nyheterna. Ens självbild blir lite halvpampig, vilket är rätt outhärdligt för ens omgivning. Att odla tomater, blanda cement och dona med bikuporna på landet tar ned en på jorden.”

Karl-Petter Thorwaldsson har varit biodlare till och från sedan tonåren. Senaste skörden från bisamhället på 30 000 arbetsbin och en drottning renderade 52 kilo prima honung.

”Det är alla vitklöverängarna runt omkring. Bina äter som tokiga och hamnar i paltkoma.”

Vem blir nästa S-ledare?

Karl-Petter Thorwaldsson spelade en biroll som politiker i Suzanne Ostens långfilm Bara du & jag från 1994, har gjort en vända som sakkunnig i regeringskansliet men lockas inte av livet som yrkespolitiker.

Som barn sparade han veckopengen på 5 kronor, lade på hög och lånade sedan ut till storasyskonen – med 100 procent ränta. Men med åren har han blivit mer en slösa än en spara. Som LO-ordförande drar han in runt 100 000 kronor i månaden.

”Pengar är fantastiska! För min del går allt till njutning, jag är bra på det”, försäkrar han.

Mycket av lönen spenderas på att förädla sommarstället, men också på en årlig resa med de tre sedan länge utflugna barnen och sambons systerson.

”Vi har varit i New York, Toronto, Dublin och Barcelona. Vi bjuder alla på allt, det är vår julklapp till dem varje år.”

Glasblåsarsonen har även blivit en entusiastisk anhängare av för honom nya former av sinnlighet: opera, gärna Wagner.

”För mig, med min bakgrund, är det en ny värld som öppnas.”

Och så är vi tillbaka i det sociala arvet.

Hur gör du, en blyg och konflikträdd LO-ordförande, för att repa mod?
”Jag ringer de modiga, och så måste man ta sig utrymme till att tänka själv.”

Göran Persson är en av de förtrogna, liksom den en gång i tiden informelle mentorn Ingvar Carlsson.

LO-ordföranden svänger ut i sjön. Vinden är värre än tidigare och regnet hänger i luften. Vinnarskallen i honom ger ingen ro, men ibland hjälper varken turkrok eller dubbla fiskespön. Det blir ingen gädda.

Karl-Petter Thorwaldsson är påtagligt besviken och lovar en ny runda medan han ror båten i land.

Sedan 2014 är han biträdande ordförande i Världsfacket, IFS. Han är också ambassadör för FN:s globala mål 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vad strävar du mer efter än att öka egenmakten hos svenska folket, öka tillväxten genom ökad jämställdhet och fånga gäddor utanför Bommersvik?
Karl-Petter Thorwaldsson tittar upp från fiskelådan:

”Jag vill vara en bra jävel. Det är vad jag vill.”