Di Weekend INTERVJUER

På barrikaderna i kampen mot faktaresistens

»Vi vill förse våra medlemmar med långsamma -kolhydrater med mycket näring i, inte snabba substanslösa kolhydrater som göder populism.«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Social oro, chauvinism, extremism och förenklingar breder ut sig, samtidigt som Facebook och Google tar över nyhetsförmedlingen. ”Sådana som vi behövs mer än någonsin”, säger Mia Horn af Rantzien, chef för SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Pussel.

Det stora köksbordet i skärgårdshuset är tomt sånär som på en lampa och 1 000 pusselbitar.

Bilden är nästan klar, fattas bara några bitar vid ytterkanterna.

”Det är ett kollektivt pussel. I helgen var vi åtta personer här, men ofta är vi många fler. Några lägger pusslet medan andra lagar maten”, berättar Mia Horn av Rantzien.

Skärgårdshuset med sina pelargonier, klippor, utedass och bastu vid den egna bryggan är SNS-chefens paradis på jorden.

FAKTA
Mia Horn af Rantzien

Ålder: 63 år.

Familj: Tvillingsöner, 32 och dotter, 25.

Bor: Hyreslägenhet i Hjorthagen, Stockholm. Lantställe i Stockholms skärgård.

Karriär: Vd SNS sedan juli 2012. Doktor i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm. Har arbetat som diplomat och ekonom på svenska ambassaden i Hanoi och Sida, som forskare och lärare på Handels, chefsekonom på utrikesdepartementet, chef för FN-frågor på svenska representationen i Genève, huvudsekreterare i utredningen om Sveriges politik för global utveckling, CSR-ambassadör och chef Globalt Ansvar, WTO-ambassadör i Genève, havsmiljöambassadör, stf generaldirektör Sida och departementsråd UD. Styrelseledamot i Sida, Nobel Media och Svenska institutets insynsråd samt ordförande för IVA:s avdelning IX Ekonomi.

VISA MER
FAKTA
Bildat 1948

SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, är en politiskt oberoende ideell förening och ett nätverk för samhällsengagerade personer i näringsliv, politik, förvaltning och forskning.

Förbundet bildades 1948 och har i dag 280 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer som medlemmar.

Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, forskningsanslag, konferensavgifter och bokförsäljning.

SNS publicerar varje år forskningsrapporter och kortskrifter och ordnar över 110 seminarier.

Kansliet har knappt 30 anställda och omsättningen uppgick 2016 till drygt 35 miljoner kronor.

Styrelseordförande är Sarah McPhee, tidigare SPP-chef.

Förtroenderådet och dess 229 ledamöter är SNS högsta beslutande organ. Ordförande är Arne Karlsson.

VISA MER

”Det är så bra här. Ingen insyn, ingen tv, inga speglar.”

Annat är det på jobbet.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är Sveriges största fristående nätverk för beslutsfattare och opinionsbildare inom politik, näringsliv och offentlig sektor. Förbundet samarbetar med över 150 framstående forskare på institutioner runtom i världen i frågor som utbildning, pensionssystem, bolagsstyrning, välfärd och likvärdiga livschanser.

”Vårt uppdrag är inte att driva egna uppfattningar. Vårt uppdrag är att dels förse beslutsfattare i olika sektorer med kunskap i centrala samhällsfrågor, dels vara en arena där det skapas ny kunskap. Mötet mellan forskare och praktiker skapar just ny kunskap”, säger Mia Horn af Rantzien.

Vägen dit stavas dialog i fysiska möten.

”Jag vet inte hur många referensgrupper som jag suttit i som byråkrat. De flesta rapporter läses sällan och det saknas tid för fördjupning, de bara passerar skrivbord”, konstaterar SNS-vd:n som har ett förflutet på Handelshögskolan, utrikesdepartementet, ambassader, Sida och WTO.

Näringslivet var skeptiskt

Jorden tillhör de saktmodiga, enligt Bibeln. Snarare de ihärdiga, menar Mia Horn af Rantzien och tar upp hållbarhetsfrågorna.

”När statsminister Göran Persson tillsammans med fyra ministrar tog ett politiskt initiativ till hållbart företagande, blev jag som opolitisk tjänsteman tillfrågad om jag ville bygga upp Globalt Ansvar och blev därmed världens första CSR-ambassadör. Då, 2002, var näringslivet bitvis skeptiskt till CSR. Nu är hållbarhetsdimensionen en naturlig del i de flesta företag. Fokus har förflyttats till hur man anpassar verksamheten så att den blir mer långsiktigt hållbar.”

Svaret, enligt SNS-chefen, är bland annat att få den högsta ledningen att bli personligt engagerad, och att implementeringen byggs på evidensbaserade metoder, där den bästa tillgängliga kunskapen av framstående forskare och experter förs sammans med praktiker och deras behov och önskemål.

”Deltagaren får uppslag till hur de kan gå vidare i det praktiska genomförandet och får verktyg som den kan använda i sin egen verksamhets hållbarhetsarbete, däribland arbetsvillkor i leverentörskedjor, hållbara investeringar, intern prissättning av koldioxid och integrerad rapportering.”

Bland talarna som gästat SNS mötesserier Sustainability Roundtable finns professor John Ruggie, skaparen av FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, och Georg Kell, tidigare chef för UN Global Compact.

Måste veta de faktiska orsakerna

Problemformuleringen är central, anser Mia Horn af Rantzien och tar arbetslöshetsdebatten i USA som exempel.

”Donald Trump skyller ofta minskningen av antalet jobb i USA på frihandelsavtal trots att studier visar att en stor del av de förlorade jobben beror på andra faktorer, däribland teknisk utveckling och automatisering. Protektionistiska recept kommer inte att lösa problemet. För att hitta de mest effektiva åtgärderna måste beslutsfattare ha tillgång till så tillförlitlig kunskap som möjligt om orsakerna till det problem som man vill lösa.”

Det är därför som SNS satsar på fakta, forskning och dialog.

Förbundet ordnar över 110 seminarier varje år och lockar till sig internationella dragplåster som Jason Furman, forskare i ekonomi och tidigare president Barack Obamas närmaste ekonomiska rådgivare. I förra veckan talade han på SNS om utsikterna för den amerikanska ekonomin under Trumps presidentskap.

Raj Chetty, Stanfordforskaren som forskar om hur barns uppväxtmiljö påverkar deras livschanser, Torsten Persson, professor vid Stockholms universitet och känd för sina rön om politikers kompetens, och Uppsalaprofessorn Eva Mörk, som forskar om offentlig ekonomi och sitter i Nobelkommittén, är andra prominenta ekonomer som passerat revy.

”SNS ska vara en garant för kunskapsbaserat beslutsunderlag av hög kvalitet. Vi vill förse läsarna av våra rapporter, deltagarna vid våra seminarier och konferenser och alla som följer den samhällspolitiska debatten med näringsrikt underlag, inte snabba förenklingar som riskerar att göda populism och faktaresistens.”

Det börjar med en fråga

Enligt SNS-chefen handlar problemlösning om att börja med en fråga och se vart analysen och fakta leder en.

”Inte det omvända: ha en förutbestämd uppfattning och sedan leta efter stöd som visar att man har rätt. Förstår man inte detta förstår man inte vilka insatser som är mest effektiva för att nå ett visst mål.”

Logiken är hämtad från forskningen.

”Det är oerhört viktigt att få en känsla för om frågan redan är besvarad, om den är viktig och om den är rätt ställd.”

Mia Horn af Rantzien återkommer till problemformuleringens betydelse:

”När jag för 16 år sedan fick frågan att bli huvudsekreterare för utredningen om en ny svensk politik för global utveckling frågade jag biståndsministern Maj-Inger Klingvall om jag fick börja analysen utifrån frågan vad Sverige kan göra för att bidra till minskad fattigdom – i stället för att fokusera på hur biståndet bör fungera?”

Klingvall sa ja och utredningen ledde bland annat till två nya dimensioner: att andra politikområden, till exempel handelspolitiken, kan ha större effekt på fattigdom än biståndet samt att näringslivet har en viktig roll att spela.

Mia Horn af Rantzien var departementsråd på UD när hon handplockades som SNS-chef efter Anders Vredins avgång 2011.

Mia Horn af Rantzien är föreningens elfte vd, den första kvinnan på posten och liksom företrädarna Bengt Rydén, Hans Tson Söderström och Stefan Lundgren sprungen ur Handelshögskolan i Stockholm.

Barndomsminnen från skärgården

Hennes egen resa går via svältande barn i Nepal, bistånd till Bangladesh och doktorandstudier i nationalekonomi, men började med en lycklig barndom, två systrar och två kärleksfulla föräldrar i Bromma.

”Jag lever mycket i nuet, är nog född med känslan att vara glad för det jag har fått. Mina finaste barndomsminnen är från skärgården och vårt sommarhus i Vettershaga. Vistelserna där skapade en existentiell relation till havet och skärgårdslivet. Att behöva underordna sig naturen och vädret är för mig en mental avkoppling.”

När Mia Horn af Rantzien var 6 år fick hennes mamma cancer och vårdades långa perioder på sjukhus.

”Mamma dog när jag var 11 år, men jag minns hur hon var som frisk. Under hennes sjukdomstid och även därefter gick jag i skolan och bodde med pappa i Bromma i veckorna och ofta hos hans kusins familj på Lidingö på helger och lov. Det var välkomnande famnar på många håll, jag togs på allvar överallt och kände mig väldigt trygg.”

Efter grundskolan bodde hon ensam med fadern i några år. Så mycket skolning i hushållsarbete blev det inte. Familjen hade städhjälp och nära hemmet fanns en dåtida variant av cateringfirma med fokus på festmiddagar.

Risk professorns stora talang

”De fick göra två extraportioner varje dag, så jag är uppvuxen på slottsstek och kulpotatis. Pappa och jag pratade om allt. Han var mejeriingenjör och berättade om sina resor och år på FN i Paris och New York, och hans uppdrag att bygga upp mejerier för Unicef i Syd- och Mellanamerika innan jag föddes. Som liten förstod jag att det finns en värld utanför den egna sfären och längtade efter att också få komma ut i världen och göra livet lättare för andra.”

”Jag saknade honom oerhört”

En dag när fadern var ute på sin vanliga morgonrunda med hunden kom han inte hem.

”Hans hjärta slutade slå där i skogen. Jag var 19 år och gick sista året på gymnasiet. Det var tufft. Jag saknade honom oerhört mycket, och tänker ofta än i dag på vad han skulle ha svarat och tänkt kring frågor som jag funderar på. Vi hade hunnit diskutera mitt samhällsintresse och bästa studieval för det – Handelshögskolan och nationalekonomi, och det var mycket viktigt för mig.”

Väl på Handels tog den blivande SNS-chefen ett sabbatsår för att plugga på den ekonomiska fakulteten i Katmandu, Nepals huvudstad, och jobba halvtid som vårdbiträde på en liten sjukhusklinik för de fattigaste.

”Så mycket ekonomi lärde jag mig inte, däremot om att leva i fattigdom och hopplöshet, och vad utbildning betyder när man inte kan få den. Barnen där svalt. För mig var det ett livsavgörande möte. Det här var mitten av 1970-talet och jag var fakultetens enda utländska student.”

Bilade genom Iran och Afghanistan

Mia Horn af Rantzien gjorde även en avstickare till Mount Everest och tog sig upp till baslägret. Att det blev just Nepal berodde på att hennes pojkvän arbetade där för FN.

”Det mest äventyrliga på resan var att bila hem via norra Indien, Pakistan och Afghanistan, inklusive att få punka i Iran. Att vara ung västerländsk kvinna i Afghanistan 1975 och köra en orange Volkswagen 50 mil genom öken mellan Kabul och Kandahar, var en märklig upplevelse.”

Hur klarade du det?

”Man anpassar sig och spelar den roll som situationen kräver.”

Det låter som att du är bra på det?

”Jag tror det. Jag spelade mycket teater som ung och då gäller det att ha koll på vem man är och vad som hör ihop med en roll. En framgångsrik förhandlare, eller ledare för den delen, är duktig på att sätta sig in i andras perspektiv.”

Mia Horn af Rantzien återvände till Handels, tog sin examen och erbjöds att doktorera. Men hon hade fått mersmak för det internationella arbetet och snabbaste vägen ut i världen på den tiden var utrikesdepartementet. Hon var en av drygt 1 000 sökanden och en av de åtta externa aspiranter som antogs på UD:s diplomatutbildning.

Därefter blev det fyra år på svenska ambassaden i Hanoi bland annat tillsammans med förstesekreteraren Dag Klackenberg, två år på UD med ansvar för multilaterala organisationer, studier i socialantropologi på kvällstid och två år på Sida som ekonom och ansvarig för biståndet till Bangladesh. Uppdraget på Sida var att höja levnadsnivån för de allra fattigaste på landsbygden.

För att klara det var hon tvungen att ta reda på varför man är fattig och vad den fattige kan göra för att bryta fattigdomen i en enkel jordburksekonomi. Svaret var att äga brukbar mark, vilket i sin tur styrdes främst av arv.

”Med en arvsregel där alla barn ärver kom antalet syskon att få en avgörande betydelse för individs chanser. De kunskaperna lade grunden för de teorier om samspelet mellan demografi och utveckling som min avhandling i nationalekonomi så småningom kom att handla om.”

En populärvetenskaplig sammanfattning av avhandlingen renderade henne Myrdalspriset 1992.

”Efter Sida hade jag huvudet fullt av frågor och var tillräckligt utbildad för att förstå att jag inte förstod, så jag doktorerade medan jag fick tre barn och var permanentboende i skärgården.”

Som doktorand fick Mia Horn af Rantzien studera bland annat demografi och utvecklingsekonomi på Princeton-universitetet i USA, vilket påverkade hennes forskning och fortsatta internationella arbete.

I huset i Stockholms skärgård är de flesta bänk-, bord- och golvytor påfallande tomma. Allt tycks ligga på sin plats.

Är du alltid så ordningsam eller har du svårt för att släppa kontrollen?

”Ingetdera. Jag är bohemisk och så här städat är det aldrig i vanliga fall.”

Men du verkar så lågmält rationell även när det gäller att hantera personliga kriser och förluster. Är du det?

Mia Horn af Rantzien tänker efter.

”Jag vill alltid så mycket, fort ska det gå och bra ska det bli. Jag har jobbat dygnet runt flera månader i sträck, inte för att vara duktig utan för att jag älskar och uppfylls av det jag gör. Och så är jag tidsoptimist, men jag har också en viss förträngningsförmåga. Eller snarare en förmåga att ställa vissa tankar i ’väntläge’, och plocka fram dem när tiden finns eller när de behöver tas om hand. Har man bott och levt nära verklig fattigdom får man en viss ödmjukhet men även acceptans för att så här är livet. Även minnena av de som jag har förlorat är en rikedom för mig. Jag försöker inte glömma det tunga och svåra. Sorgen är ju ett uttryck för förlusten.”

Svenskt snille gör som Einstein

Tror du på Gud?

”Det där är privat för mig men jag kan säga att jag, efter att ha bott i Asien i många år, har ett slags all-tro i mänskliga grundvärden. Hinduism, buddism och konfucianism har på ett sätt samma grundkoncept.”

”Följ din nyfikenhet”

En karriär måste inte gå en rak linje för att bli bra. Inte heller vägen till att leva fullt ut, enligt SNS-chefen.

”Följ din känsla och nyfikenhet och fyll på med kunskap. Det är den röda tråden i mitt liv, både privat och i jobbet.”

Och så är vi tillbaka i SNS. Sedan Mia Horn af Rantzien tog över för snart fem år sedan har antalet medlemmar, möten och deltagare ökat kraftigt samtidigt som ekonomin kommit i balans.

”Jag ser det som ett tecken på att allt fler ser vikten i det som är SNS uppdrag. I en tid då fakta och kunskap ifrågasätts på vissa håll och då utrymmet för fördjupad saklig dialog krymper, behövs sådana som vi mer än någonsin.”

Hur det går för träbitarna i skärgårdspusslet? Ja, de ligger där på SNS-chefens köksbord och väntar på att någon ska vända och vrida på dem tills allt faller på plats och bilden på personen i hängmattan på en söderhavsö blir komplett.

Mia Horn af Rantzien ringer taxibåtens förare och bekräftar att vi börjar bli klara för upphämtning.

Vad gör du med pusslet när det är lagt?

SNS-chefen tittar upp över mobiltelefonens kant:

”Jag slänger det. Det är ju aldrig roligt att lägga samma bild en gång till, särskilt inte när man vet att världen är full av nya bitar till nya bilder.”

(text) & Jack Mirkut (Foto)