Di Weekend INTERVJUER

Med fokus på att riva fördomar

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Tv-teamet. Lisen Lindahl och fotografen Henrik Larsson på Peder Fredricsons gård Grevlunda.

Det är hårt slit och hög arbetsmoral. Men också en värld där berättelserna aldrig tar slut. Tv-producenten Lisen Lindahl gör dokumentärfilm om ridsport som ingen annan har gjort tidigare.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

»”Man vill ju ofta prata om fotboll som det gröna fältets schack, men jämfört med ridsporten är det nog snarare ett parti bluffstopp.”

Så skrev DN-krönikören Johan Croneman efter att ha sett filmen Allan, den bevingade hästen. I den får vi följa samspelet mellan H&M All Inn, Allan till vardags, och ryttaren Peder Fredricson från första ritten i Belgien 2012 till ekipaget kommer hem med silvermedaljen från OS i Rio de Janeiro 2016.

Bakom filmen står Lisen Lindahl och fotografen Henrik Larsson, som driver produktions-bolaget Storypark tillsammans.

”När vi startade bolaget var Peder den första jag ringde. Jag visste att han siktade mot OS och hade hört att han hade en helt otroligt häst”, berättar Lisen Lindahl.

En ny inställning till sporten

FAKTA
Lisen Lindahl

Ålder: 47 år.

Bor: Stockholm och Österlen.

Bakgrund: Strix, dokumentärfilmsutbildning.

Hästprogram: Ryttareliten, Ryttarprinsen – drömmen om ett mästerskap, Allan – den bevingade hästen.

Andra program: Himlen kan vänta, Måste dansa, En andra chans.

Bolag: Grundat Storypark tillsammans med Henrik Larsson

Familj: Tre barn, tre hästar och hund.

VISA MER

Hon har tidigare gjort succéserien Ryttareliten åt SVT, där Peder Fredricson och hans fru Lisen Bratt Fredricson var ett av tre par elitryttare som följdes.

”Lisen var helt säker på att Peder och Allan skulle stå på prispallen i OS. På SVT skrattade de lite och sa att ’vi får väl se’. Men jag fick okej att göra en film om samspelet mellan Peder och Allan”, berättar hon.

Hon rider själv och när produktionsbolaget Strix sommaren 2012 undrade om hon var intresserad av göra Ryttareliten sa hon ja direkt.

”Men jag ville inte bidra till fördomar, som att ridsport är en rikemanssport. Det finns otroligt många bra människor i ridsporten som sliter oerhört hårt. Lyfter man bara fram det, visste jag att de vi skildrar skulle bli respekterade. Det är mitt sätt att bidra till att ändra inställningen till ridsport”, säger hon.

Missnöje och familjetrassel

Att serien blev en sådan framgång förvånar henne inte.

Sponsorn ger hopp

”Ridsportsvärlden suktade efter fördjupning. Det är en väldigt spännande värld, berättelserna tar aldrig slut när man går in i ett stall.”

Serien lockade även icke hästinvigda tittare, med starka och nära personporträtt på tidigare oskildrade sportstjärnor.

”Det svåraste är inte det som sker på inspelningsplatsen. Visst fanns det scener där de kanske hade velat vara i fred, med det är sällan ett problem – tilliten finns där”, säger hon.

Misslyckanden, missnöje och trassliga familjesituationer – allt är med.

”Min svåraste stund är i stället när vi visar resultatet för dem som varit med. Jag vet ju hur mycket tid de har lagt ned och det är viktigt att det verkligen är en ärlig skildring”, säger hon.

Hur har de reagerat?

”Ofta sitter de tysta, de visar inte direkt vad de känner. Kanske måste de smälta det. Visningen handlar främst om att de ska få se allt först och påpeka eventuella faktafel. Dealen i dokumentärer är att de som filmas inte kan påverka innehållet”, säger hon.

Vad har överraskat dig mest?

»Jag får en kick av att sälja en häst för bra pengar«

”Det är nog att Peder och Lisen har släppt in oss det här året som har varit det viktigaste året hittills i Peders karriär, att under en OS-satsning ha med oss. De är så modiga och generösa i allt de berättar. Jag är överraskad att de har varit så öppna.”

Ett folkets schack

Peder Fredricson fick Jerringpriset 2016 för sitt OS-silver. Aldrig tidigare hade så många deltagit i omröstningen. Röstkupp hävdade kritiker och liknade landets hästintresserade vid en sekt.

”Att folk fortfarande ifrågasätter ridsport, landets näst största sport, på det sättet. Det var oväntat”, säger Lisen Lindahl.

Hon har en del dokumentärer kvar att göra, innan alla inser att det gröna fältets schack är ett folkets schack.