Di Weekend INTERVJUER

Hiphopelitens drömsoffa

INGEN RAST, Ingen ro. Efter 26 år på TV4 är Malou von Sivers fortfarande en av kanalens allra mest uppskattade profiler. 2014 tilldelades hon Lukas Bonniers Stora journalistpris med motivering: ”För att hon aldrig slår sig till ro i soffan”.

Foto: Amanda Lindgren

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Hur kommer det sig att så många svenska hiphopstjärnor drömmer om att bli intervjuade av TV4-veteranen Malou von Sivers? Med den frågan i bagaget tog Di Weekends Ametist Azordegan tunnelbanan till tv-huset – och fick flera oväntade förklaringar.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

»Som frilansande musikjournalist vet jag att rappare generellt sällan är entusiastiska över att bli intervjuade av svenska journalister. Det ses snarare som något nödvändigt ont för att lansera musiken. Hiphopen är likt punken skeptisk gentemot samhällets etablissemang och dit räknas även medierna. Genom åren har många rappare berättat för mig att de känner sig exotifierade av medierna och att det beror på att journalister inte delar deras referensramar i livet.

Men det finns enstaka journalister i Sverige som rappare faktiskt vill bli intervjuade av. Den kanske mest oväntade i den lilla skaran är TV4-veteranen Malou von Sivers. Det är till och med så att en intervju hos Malou Efter tio, pratshowen som sänds varje vardagsförmiddag på TV4, finns på många hiphopartisters ”att-göra-innan-jag-dör”-lista, det har flera berättat för mig.

Nyligen träffade jag rapparen Finess vid Hötorget i Stockholm. Han berättade att han efter sin medverkan i TV4-programmet Lyckliga Gatan fått ett samtal från Malou von Sivers, som bjöd in honom till sin pratshow.

”Jag sprang runt och berättade för alla!”, säger Finess och går runt i en liten cirkel där vi står för att illustrera.

”Jag brukar aldrig göra så, det är väldigt ovanligt. Men jag har alltid sagt att dit vill jag, till hennes show.”

FAKTA
Malou von Sivers

Ålder: 63 år.

Bor: Birkastan i Stockholm.

Familj: Sten, Sebastian, Malcolm och Julia.

Bakgrund: Reporter på Expressen och Aftonbladet, startade och var chefredaktör för svenska Elle, tv-programmet Hetluft med Lennart Ekdal, var med och startade TV4 Nyhetsmorgon med Bengt Magnusson, intervjuserien Malou möter, författare till flera böcker, föreläsare. Är sedan 2006 programledare och producent för Malou Efter tio, som sänds varje vardag kl 10 till 12 på TV4.

Övrigt: Vinnare av Lukas Bonniers stora journalistpris 2014.

VISA MER

”Känns mer som en konversation”

I intervjun hos Malou von Sivers berättade Finess utförligt om vad han gick igenom när hans storebror René sköts ihjäl i en händelse som polisen rubricerade som ”gänguppgörelse”. När jag undrade hur det kom sig att han pratade om en så privat sak i nationell tv, svarade Finess:

”Med Malou känns det inte som en intervju utan mer som en konversation. Hon känns nästan förort själv. Hon kan våra koder och förstår hur vi diskuterar saker. Det känns inte som att hon kommer utifrån, vilket det gör med nästan alla journalister annars. Hon gör dessutom research om hela en. De flesta andra journalister är inte så pålästa om oss rappare. De hänger i stället upp sig på saker som blir bra rubriker.”

Avslutningsvis säger Finess något som gör mig förbryllad:

”Min storebror och hans polare brukade faktiskt titta på Malou inifrån fängelset när de satt inne, de gillade henne.”

”De märker att jag är intresserad”

Jag tar tunnelbanan till Gärdet för att träffa Malou von Sivers. Vi sätter oss ned i TV4-husets lunchrum. Jag är nyfiken på om hon är medveten om sin ”credd” bland hiphopartister?

”Jo, vi har märkt att det är så. Vi har pratat om det här på redaktionen och försökt förstå varför. Rapparna har ofta med sig kompisar hit som alla vill ta bilder med mig”, säger hon.

Men vad är din teori kring det hela?
”För det första tror jag att det handlar om att jag tycker väldigt mycket om hiphopartisterna. Jag tycker att de berättar historier som inte så ofta blir berättade, om villkor som gäller i förorterna till exempel, och jag tror de märker att jag är intresserad. Och sedan letar jag alltid efter personerna i de här artisterna. Bakom den tuffa fasaden finns en person och om man faktiskt möter de här personerna så försvinner all kaxighet.”

”Det kanske är lätt att se på hiphopartister som mer främmande än vad de är. Men de är inte främmande utan de är först och främst människor. Även om man kommer ifrån olika världar så är de mänskliga egenskaperna väldigt lika. Till och med när jag träffat personer som Ingmar Bergman, Nelson Mandela eller Aung San Suu Kyi så har jag alltid letat efter hur de som individer kunde göra vissa val. Mina frågeställningar berör bakgrunden och människornas personlighet. Jag är hela tiden nyfiken på den bakomliggande psykologin.”

Förbereder du dig annorlunda inför intervjuer med just hiphopgenrens artister?
”Ja, jag nöjer mig inte med traditionell research utan läser ofta igenom deras låttexter. Hiphoptexter innehåller mer berättelser om livet än andra genrer. Och jag tror inte alla förstår att rappare har så himla starka berättelser. Oftast vet man inte vad som ligger bakom det de säger och det är det som är så spännande att försöka ta reda på.”

Du måste få lära dig en massa hiphopslang?
”Jag får lära mig en hel del hiphopslang, det ingår!”, säger hon och skrattar.

Malou von Sivers berättar om när hon gjorde en intervju med den amerikanske rapparen 50 Cent för ett par år sedan. Hon läste på om honom men kände inte att hon hittade en bra vinkel. Så hon började lyssna igenom större delen av hans låtar. Hon gick igenom hans låttexter från tidigt i hans musikkarriär och fram till nutid tills hon hittade en berättelse att följa upp.

”Jag började fundera, om det är så illa att man har en knarklangande mamma som dör när man är 9 år och själv tvingas överta hennes verksamhet när man fortfarande är ett barn, hur kommer det sig då att man ändå klarar sig så bra i livet som 50 Cent faktiskt har gjort? Jag frågade honom: ’Fanns det någon person som såg dig när du var liten?’. ’Mormor’, svarade han och satte sedan igång och berättade om hur hans mormor alltid trodde på honom. När han kom hem till mormor tog han av sig kepsen och uppförde sig. Så fort mormor inte var inom synhåll blev han knarklangare. Jag minns att han sa att han blev en bra person eftersom hans mormor såg honom som en bra person.”

Hade en otrygg uppväxt

Jag undrar om inte Malou von Sivers intervjuer med rapparna blir bra av samma orsak? Hon gör som 50 Cents mormor: ser dem och tror på deras potential (att berätta), vilket i gengäld gör att de blir mer öppna och närvarande i intervjun. Malou von Sivers tror att det stämmer.

”Alla vill bli sedda och lyssnade på. När människor blir sedda känner de ett förtroende och i bästa fall öppnar de sig och berättar. Min största drivkraft är min stora nyfikenhet gentemot de här individerna.”

Men hon har också en annan förklaring till varför intervjuerna ofta blir lyckade:

”Jag känner ofta igen mig i rapparna. Jag har också växt upp i en ganska tuff miljö. Det har nog präglat mig som journalist att växa upp i en dysfunktionell familj och ha det otryggt under uppväxten. Jag tror det gör att jag kan läsa av de här personerna på ett bättre sätt, vilket jag har stor nytta av. Man kan leva sig in i hur det är om man faktiskt vet hur det är. Jag kan se sår och förstå hur det känns på en mer intuitiv nivå. Det handlar om att inte komma in i intervjun utifrån utan genom att man ser något man känner igen. Det här uppfattar personen man pratar med tror jag.”

Dagen för mitt möte med Malou von Sivers har jag ringt upp Ken Ring, en av de mest kompromisslösa och hårda svenska rapparna, för att höra hur han upplevt sina intervjuer med henne.

”Jag tror att hon är intresserad av samhället och ser oss som en del av det”, berättar han.

”Grejen är att man kan vara sig själv hos henne, man är bekväm och liksom trygg där. Hon känns lite som den morsa många av oss rappare saknat som liten, jag tror det är det som saken handlar om.”

Hiphopkulturen värnar mamman

Malou von Sivers känner inte till det Ken Ring sagt om henne, det har jag inte berättat. Med tanke på det blir det som avslutar mitt samtal med henne lite lustigt. Innan vi skiljs åt säger hon plötsligt:

”Men sedan har jag en annan teori. Ta till exempel hela artistkollektivet i Redline Recordings (Salla Salazar, Mohammed Ali, Linda Pira med flera), de börjar ju ganska direkt prata om sina mammor, mormor eller farmor hos mig. Jag har märkt att hiphopkulturen värnar om mamman i familjen. Det finns liksom ett slags ’mother culture’ där man gärna pratar om kvinnorna i familjen med kärlek och respekt. Jag tror att jag på något sätt blir en sådan kvinna för dem. Det kanske spiller över på mig lite grann”, säger hon och skrattar högt.