Di Weekend INTERVJUER

Går igång på breaking news

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

STRINDBERG INSPIRERADE. Samir Abu Eid om varför han blev journalist.

Foto: Joey Abrait

Pappa flydde som barn från Palestina till Jordanien 1948. Mamma är svensk och uppvuxen i Sörmland. Mellanöstern-korrespondenten Samir Abu Eid föddes i Östergötland och talar svenska, engelska och arabiska.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Din pappa är palestinier, din mamma svensk och du själv uppvuxen i Södertälje. Hur presenterar du dig när du är ute på jobb?
”Som palestinier. Att med mitt namn och utseende säga att jag är svensk får bara folk att fastna i frågor som men varifrån kommer du egentligen? Jag ser mig själv som svensk, men varför krångla till det? Nästa år det 50 år sedan som pappa kom till Sverige. Det skulle nog funka att säga att jag kom till Sverige sommaren 1973, och skippa att det var då jag föddes i Finspång. Jag och mina tre syskon växte upp i Södra Pershagen, när det var nybyggt. Jag gick i bra skolor och idrottade mycket, bland annat för Telge Basket i division 1.”

Hur kom det sig att du efter gymnasiet började läsa arabiska vid universitetet i Amman?
”Flera av mina barndomskompisar är andra generationens invandrare och kan fyra, fem språk. Men ska man ha nytta av ett språk måste man kunna det ordentligt, även läsa och skriva. Amman är dessutom en fantastisk stad. Vi bodde där när jag var mellan 5 och 7 år.”

Varför arbetar du med just tv?
”För att det går rätt in! När jag läste litteraturhistoria blev jag fascinerad av August Strindbergs och Hjalmar Söderbergs beskrivningar av journalister. Jag började med tidningar och fortsatte med radio och tv för att se vad som passade mig. Jag gillar alla slags tv-format, men går igång på breaking news, att på plats få rapportera de riktigt stora nyheterna.”

Du har gripits av polis och militär, blivit beskjuten och varit nära att bli kidnappad. Är du någonsin rädd?
”Inte under uppdraget. Man går in i sin yrkesroll och då är viljan att vara på plats starkare än rädslan. Ibland är det ångestfyllt före resan, och några enstaka gånger efteråt. Reaktionerna kan komma långt senare. Min första mardröm kom efter tre, fyra år. Jag drömde att jag var med familjen i Sverige, men det var krig. Bomber regnade ned och jag kunde inte hitta mina barn. Det farligaste som jag varit med om är inbördeskriget i Syrien. Det jobbigaste är att se andras lidande, särskilt barn som far illa.”

Samtal för att förstå kriget

Hur härbärgerar du lidandet?
”Nils Horner, SR-journalisten som sköts i Afghanistan 2014, sa alltid att bästa sättet är just att rapportera för andra. Och så måste man möta chockade och rädda människor med medkänsla. Jag har själv barn, vilket säkert styr mitt urval.”

Du har fått mycket beröm men också kritik för din intervju med Josef, 9 år, sittandes ensam och blödande på ett sjukhus i Aleppo, Syrien, 2013, efter en granatattack. Hade det varit okej om en SVT-reporter intervjuat din 8-årige son i en motsvarande situation i Amman?
”Svårt… men det tror jag. Josef var fullt påklädd, omhändertagen och satt på en brist så jag ställde en fråga, han svarade redigt, jag ställde en till, det blev en intervju. Jag tycker inte att jag gick över gränsen, men man kan tycka det. Ibland hör tittare av sig och vill hjälpa den lilla flickan eller pojken, men problemen är så enorma och allt hänger ihop – Syrien, Libyen, terrororganisationen IS, invasionen av Irak och dagens flyktingströmmar.”

FAKTA
Samir Abu Eid

Ålder: 43 år.

Familj: Hustru och tre barn, 8, 10 och 13 år.

Bor: Amman, Jordanien.

Bakgrund: Läst ekonomi, statsvetenskap, litteraturvetenskap och arabiska. Arbetat på tidningen Sesam, Länstidningen i Södertälje, Sveriges Radio Sörmland, Dagens Nyheter, ABC-nyheter samt Rapport. Mellanösternkorrespondent för SVT i Istanbul, Turkiet, 2010-2015, därefter för TV4.

Tjänar: ”Mer än på SVT men som min egen får jag betala utlandsboendet, barnens skolgång och försäkringar själv.”

Frukost: Svart kaffe, ostfralla och juice på Tidermans konditori i Södertälje där hans egen resa startade.

VISA MER

Hur ser du på kommande konflikter?
”Den största frågan för min del är kampen mot IS. Kriget i Syrien lär pågå länge, kanske årtionden. Vi kommer att få se många fler terrordåd, framför allt i Mellanöstern, men även i västvärlden eftersom det ger så mycket uppmärksamhet.”

»Plötsligt såg jag ren ondska«

Beaktar du hur din rapportering kan användas i den svenska debatten?
”Nej, det bryr jag mig inte om för fem öre. Jag vill vara konsekvensneutral och bara berätta som det är. För tio år sedan gjorde jag ett reportage för Rapport om utvecklingen i invandrartäta områden. En kvinna berättade att hon trivdes jättebra i Rosengård, att det var som ett arabland eftersom det överallt fanns någon som kunde arabiska – på arbetsförmedlingen, banken, skatteverket… I en ståuppa på samma tema senare i Södertälje, inledde jag på svenska och fortsatte på arabiska. Det var nog droppen för många rasister: Till och med reportern var ju arab!”