Di Weekend INTERVJUER

Dystopisk prognos för demokratin

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

”I dag ser människor ut att tolerera påhittade versioner av verkligheten. Det får mig att tro att vi är inne i en ny era, en post-truth era.”, säger Anne Appelbaum.

Foto: Patrik Olsson

Att post-truth blev förra årets engelska nyord är ingen slump. Det senaste året har det kommit flera exempel på när falskt försökt konkurrera ut sant. Inte minst i USA, där en debatt om alternativa fakta har blossat upp.
”Det är början på en ny era”, tror den tongivande publicisten Anne Applebaum, som spår en mörk framtid för demokratin om inget förändras.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Anne Applebaum är trött. Mycket trött. I morse kom hon med planet från USA, nu flera timmar senare, är fönsterluckorna på huset hon lånar av vänner i det fashionabla Holland Park-området i London, fortfarande fördragna. Men det är inte bara tidsskillnaden som får henne att känna sig matt.

”De senaste veckorna har varit galet intensiva”, medger hon och sjunker ner i den stora sammetssoffan.

Men sedan är det slut på småpratet. Det markerar hon med ett vasst ”Kör!”. Här finns ingen tid att förlora.

Amerikansk-polska Anne Applebaum beskrivs som en av 2000-talets mest inflytelserika författare, publicister och tänkare. Hennes uttryck är därefter: formuleringarna precisa och ögonen skarpa – tröttheten till trots. Sitt stora genombrott fick hon med den Pulitzerprisvinnande boken Gulag: A History som kom 2004. I nästan 30 år har hon följt hur det forna Sovjetunionen utvecklades efter kommunismens fall. Så utvecklades det starka engagemang för demokrati som genomsyrar hennes texter. Texter som allt mer kommit att handla om de hot mot demokratin hon oroar sig för.

Ett exempel är den uppmärksammade krönika hon skrev i Washington Post för ungefär ett år sedan med rubriken ”Is this the end of the West as we know it?”. Där redogjorde hon för tre ödesdigra val för västvärlden – Brexit, valet av Donald Trump och presidentvalet i Frankrike, där Marine Le Pen kan segra – och vilka konsekvenser de skulle kunna få för våra samhällen. Föga anade hon att Storbritanniens utträde ur EU skulle vara påbörjat och Donald Trump installerad som president, mindre än ett år senare.

FAKTA
Anne Applebaum

Ålder: 52 år.

Familj: Maken Radosław Sikorski, tidigare utrikesminister i Polen samt sönerna Aleksander och Tadeusz.

Bor: London och Warszawa.

Bakgrund: Född i Washington i USA. Har studerat vid Yale i USA och London School of Economics, där hon tog en magister i internationella relationer. Hon flyttade till Polen 1988, som korrespondent för The Economist där hon bland annat rapporterade om kommunismens fall. Hon har även skrivit för The Spectator, The Daily Telegraph och Sunday Telegraph. Blev polsk medborgare 2013. Varannan vecka skriver hon en utrikespolitisk kolumn i Washington Post.

VISA MER
FAKTA
Utgivning i urval

• Between East and West (1995).

• Gulag: A History (2003), (belönades med Pulitzerpriset 2004).

• Iron Curtain: The Crushing of Eastern Europa 1944-56 (2012).

De båda senare böckerna har översatts till svenska.

VISA MER

”Jag trodde nog inte att Trump skulle vinna, men jag blev inte förvånad när det hände. Det stämde väl med mönster från andra val vi sett”, säger hon och fortsätter:

”Det intressanta med honom är att han är en person som ljugit upprepade gånger under sin kampanj, förnekat saker och fortsätter att göra det. Men trots att han omedelbart blir motbevisad verkar det inte bekymra folk. I dag ser människor ut att tolerera påhittade versioner av verkligheten. Det får mig att tro att vi är inne i en ny era, en post-truth era.”

Årets engelska nyord

För ordet post-truth finns ingen svensk ordboksöversättning, men närmast kan det liknas vid faktaresistens. När ordboken Oxford Dictionaries i fjol utsåg post-truth till årets engelska nyord, beskrevs adjektivet som ett tillstånd där känslor och personliga övertygelser har större betydelse än fakta när det gäller att påverka opinionen.

Ett typexempel är den diskussion som blossade upp efter Donald Trumps presidentinstallation i USA i början av året. När Vita Husets pressekreterare Sean Spicer felaktigt påstod att publiken vid Kapitolium hade varit den ”största som någonsin bevittnat en presidentinstallation, punkt”, försvarade Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway påståendet med att det byggde på ”alternativa fakta”.

Men Anne Applebaums intresse för post-truth går längre tillbaka än så. Det är ett fenomen hon uppmärksammat de senaste två-tre åren. Bland annat har hon tidigare skrivit om hur falska nyheter spreds via sociala medier under kriget i Ukraina 2014 i syfte att påverka politiken. Exakt samma metoder, menar hon, användes förra året i Storbritannien och USA.

”Mest förvirrande i den här nya tiden, inte minst för oss journalister, är att det brukade vara så att om någon visade sig ljuga var det tillräckligt för att diskvalificera personen som kandidat för ett jobb som president i USA. Så är det inte längre.”

Sociala medier tar över

Enligt henne finns det flera anledningar till att den nya ordning hon beskriver gradvis har smugit sig på. En är att tilltron till medier, i många länder, däribland USA, är svag. I Sverige har vi fortfarande relativt hög tilltro, inte minst för public service-medier. Runt 75 procent tycker att SR och SVT är trovärdiga, enligt Förtroendebarometern som årligen genomförs av Göteborgs universitet och TNS-Sifo.

Med röntgenblick på amerikansk maktelit

En annan viktig anledning är att allt fler använder sociala medier, som Facebook och Twitter, som nyhetskanal. I en stor undersökning som Reuters Institute publicerade förra året svarade 51 procent av de 50 000 tillfrågade internetanvändarna i 26 länder att de varje vecka söker sig till sociala medier för att ta del av nyheter. Bland unga mellan 18–24 år uppgav en fjärdedel att sociala medier är deras huvudsakliga nyhetskälla.

”I sociala medier har den ursprungliga källan till informationen försvunnit. Det är det som har gjort det möjligt för falska nyheter att spridas. Dessutom är mycket av det man kan läsa rekommendationer från vänner, vilket gör att vi inte längre tar del av samma nyheter”, säger Anne Applebaum.

Vad händer om vi inte tar del av samma information?

”Då kan demokratin inte längre existera. För när folk inte kan enas om vad den nationella debatten ska handla om fungerar inte demokratin. Det i sin tur kan bara leda till en sak: auktoritära samhällen, med ledare som försöker diktera egna villkor och kraftigt begränsa individuella friheter. Det har vi kanske redan i USA, det vet vi inte än.”

Samtidigt som hon håller ett öga på USA, börjar hon bli allt mer orolig för Europas del där populism, nationalism och antidemokrati vuxit sig starkare på flera håll de senaste åren.

”Titta till exempel på hur lätt det var för Viktor Orbán att förstöra det demokratiska Ungern, i dag finns det ingen opposition, inga tidningar som ger en regeringskritisk bild och ingen politisk eller intellektuell maktstrid.”

Samtidigt har det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa tagit makten i hennes hemland Polen.

”Men jag vet inte än om de kommer att lyckas förstöra demokratin. Folk försöker stå emot och det är mycket protester. Det finns också alternativa medier som människor litar på, vilket är viktigt när man har en regering som ljuger.”

Och i vårens presidentval i Frankrike, där högerextrema Marine Le Pen spås gå vidare till andra valomgången, vågar hon inte sia om utfallet.

”Jag är orolig för att hon har chanser att ta hem valet, vilket i så fall skulle innebära slutet på den europeiska unionen eftersom hon har sagt att hon tänker dra Frankrike ur unionen.”

Vem blir nästa S-ledare?

Ser du någon ljusning?

”Det är klart att antinationalistiska krafter har stärkts något de senaste åren och det är bra att en del människor förstått att man måste engagera sig politiskt om man vill leva i demokratier”, säger hon och funderar en stund:

”Men nej, egentligen är jag ganska negativ, jag ser inte mycket hopp. Du får fråga människor i Silicon Valley, de är väldigt optimistiska.”

Det sista kan ses som en pik mot flera av de sociala medieföretag som har sina högkvarter i den start up-intensiva regionen i USA. Hon menar nämligen att sociala medier, som när de kom beskrevs som ett demokrativerktyg, i själva verket har vänt sig emot oss när deras algoritmer påverkar vad människor ser. I en kontroversiell krönika, publicerad för ett och ett halvt år sedan, föreslog hon därför att Facebooks vd Mark Zuckerberg skulle donera 400 miljarder kronor, motsvarande 99 procent av sin förmögenhet, till att rätta till ”den skada Facebook gjort för demokratier.”

Den vädjan har Anne Applebaum inte fått gehör för. Men i höstas meddelade Facebook att företaget kommer att ta större krafttag mot falska nyheter, genom att bland annat låta journalister faktagranska nyheter. Det är ett litet steg i rätt riktning, tycker Anne Applebaum, som också har förslag på andra åtgärder för att motarbeta post-truth samhället. Ett är att stärka public service-mediernas roll, ett annat att utbilda journalister och medborgare i faktagranskning. Politiker måste, enligt henne, också lära sig att hantera ett debattklimat som allt mer kommit att handla om öppet mot stängt, nationalism mot internationalism och sant mot falskt.

”Men viktigast är att man måste tro på att den här typen av utveckling kan ske varsomhelst, även i länder som Sverige, och få människor att erkänna att det här är ett verkligt problem som måste bekämpas.”