Di Weekend INTERVJUER

Blommande tillväxt i algfabriken

Fredrika Gullfot har kallats Sveriges första algbonde. Hon har tagit sin högteknologiska algfarm för produktion av omega-3 hela vägen till börsen.

Foto: Jesper Frisk

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Alger ska sätta Skåne på världskartan.För med tre olika karriärer bakom sig vet Simris Algs vd Fredrika Gullfot att allt är möjligt – till och med att ta mikroorganismer till börsen.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

»Kusten är fortfarande långt borta när vi svänger in på den dammiga vägen som slutar vid det stora växthuset. För att hitta hit har vi följt gula rapsfält efter rapsfält hela vägen in till hjärtat av Österlen, längs Skånes ostkust. Men när Fredrika Gullfot stannar bilen och skämtsamt välkomnar till ”Hammenhög, känd för sin algfarm”, är det inte helt utan förvåning. Att man kan odla alger utan närhet till havsvatten, ska vi nämligen få lära oss lite senare.

Här har Simris Alg haft sin algproduktion i fyra år. Men länge var Hammenhög mer känt för sina blommor, än som grogrund för mikroorganismer. Om våren stod blomsterbyn, som den kallades, i sin fulla prakt så länge växtföretaget Weibulls hade sina provodlingar här. När verksamheten lades ner 2008 försvann både turister och blomsterfestivaler samtidigt som det stora växthuset lämnades öde.

”Det hade varit byns stolthet. Så när byalaget läste att vi var på jakt efter ett växthus kontaktade de oss. Och där hade vi tur”, säger Fredrika Gullfot, och leder vägen in i tillverkningen.

För med sina många soltimmar hade Fredrika Gullfot redan identifierat Österlen som ett bra tillverkningsområde.

”Därför var beslutet inte svårt att fatta. Ett år efter det kunde vi odla, och i maj 2013 fick vi vår första skörd.”

FAKTA
Fredrika Gullfot

Ålder: 49 år.
Familj: Maken Gunnar och dottern Daphne, 31 år.
Bor: I Stockholm och i Simrishamn.
Bakgrund: Växte upp i Schweiz, Tyskland och Grekland, arbetade några år som verkstadsmekaniker. Studerade assyriologi, klassisk arkeologi och kilskrift på universitetet. Anställd på FRA 1994-2001, därefter anställd som finansiell matematiker på investmentbanken Dresdner Kleinwort. Har studerat bioteknik på KTH och doktorerade i ämnet 2007–2010. Grundade Simris Alg 2011.

VISA MER
FAKTA
Simris Alg

Omsättning 2015: 283 000 kronor.
Resultat: -11,8 miljoner kronor.
Gör: Omega-3 kosttillskott av alger. Säljer även algbaserade livsmedelsprodukter som teer och soltorkat spirulinaströssel.

VISA MER

Finns hundratusentals sorter

Alger är havslevande växter som livnär sig på fotosyntes, det vill säga att omvandla koldioxid och solljus till uppbyggande fetter, kolhydrater, proteiner och syre. Vissa känner dem från sol- och badsemestrarna. Andra som det grönsvarta som omsluter sushirullar. Totalt finns hundratusentals olika sorter, där chlorella, spirulina och nori bara är några av de ätbara. Men här vill Fredrika Gullfot göra en tydlig distinktion innan vi går vidare.

”Det vi jobbar med är alltså inte sjögräs, även om det också är en alg”, säger hon och vänder sig till fotografen Jesper Frisk:

”Så jag vill inte ta några bilder där jag kommer upp ur vattnet med en tångruska på huvudet”, skrattar hon.

Nej, hos Simris Alg är de encelliga organismerna så små att de inte syns med blotta ögat. Att de därför har ett så rikt innehåll är desto mer imponerande. För när de har malts ner, utvinner Simris Alg den livsviktiga fettsyran omega-3, som används i bland annat modersmjölkersättning, och även finns i bland annat fisk.

”Men det beror på att fisken har ätit alger. Genom att gå tillbaka till ursprunget kan vi skapa våra kosttillskott som är betydligt bättre för både natur och människa.”

Kapslarna Simris Alg producerar är nämligen inte bara fria från miljögifter. Enligt en uträkning SVT:s Uppdrag granskning gjorde för ett par år sedan krävs det också 600 sardiner för att skapa en burk omega-3-kosttillskott.

”Genom att hoppa över steget via fisken, slipper man det utbredda problemet med utfiskningen av världshaven, som till stor del drivs av utvinningen av omega-3-rik fiskolja.”

Däri ligger också Simris Algs unika affärsstrategi. Men innan Fredrika Gullfot kom fram till den krävdes det uthållighet. Passande nog var hon redan passionerad ultramaratonlöpare på fritiden.

Hennes intresse för alger väcktes när hon doktorerade i bioteknik på KTH för åtta år sedan. På den tiden fanns en stor optimism i algbranschen och många såg alger som lösningen på allt. De skulle kunna användas som bränsle och bota cancer. För att reda ut vad som fungerade och inte, började Fredrika Gullfot besöka amerikanska algkonferenser.

”För i Sverige fanns nästan ingen som ägnade sig åt alger. Det var ett område man helt hade missat, trots att vi tror att vi ligger långt fram när det gäller forskning på grön teknik.”

Så föddes långsamt idén om att starta en kommersiell algodling. Trött på akademins långa processer, och efter att ha sett flera skräckexempel från USA, där algbranschen till stor del lever på forskningsstöd, statliga subventioner och riskkapital, bestämde hon också att Simris Alg skulle vara lönsamt. Ett vågat mål att sätta upp i en pionjärbransch som få i Sverige hade hört talas om.

”Men första året, 2011, lyckades vi faktiskt, tack vare ett konsultuppdrag vi hade. Året efter det fick vi våra första affärsänglar, som jag, nu i efterhand, tycker var sjukt modiga när de trodde på min idé”, säger hon.

Det är det flera som har gjort, trots att Simris alg inte har gått med vinst sedan första året. Efter att ha tagit in kapital i flera vändor, noterades Simris alg på börsens First North-lista i våras. Teckningskursen sattes till 18,50 kronor per aktie och sedan dess har den legat runt 15 kronor.

”Vi hade till slut så många delägare att det ’tvingade’ fram en notering, och i samband med den tog vi in ytterligare 3 000 delägare. I dag ser jag dem som våra största fans, och brukar kalla dem för team Simris. Så nu vilar det på mina axlar att visa alla som tror och hejar på oss att vi kan bli riktigt lönsamma.”

Är du inte rädd för att börsnoteringen ska göra det svårare för dig att styra bolaget som du vill?

”Jag kan förstå grundare som är rädda för att förlora andelar och inflytande. Men jag är fortfarande största ägare med cirka tio procent. Dessutom har jag hela tiden varit helt cool med att släppa in fler ägare, eftersom min största drivkraft är att Simris Alg ska växa.”

Bygger nya odlingar

Och det gör det. I det stora växthuset med en behaglig rumstemperatur året runt håller de just nu på att bygga nya odlingar. Och i de redan befintliga virvlar snabbväxande alger fram i sina långa, specialtillverkade glasrör. Fredrika Gullfot brukar säga att tillväxtprocessen fungerar ungefär som en surdeg. Man tar lite alger från en startkultur, lägger dem i vatten och tillför solljus och koldioxid. Sedan börjar de växa, och när de släpper ifrån sig syre ser algerna ut att bada i Coca-cola. Det beror på att de innehåller både det gröna ämnet klorofyll och röda karotenoider, som i enlighet med klassisk färglära, blir brunt. Men så var det, det här med var vattnet kom ifrån?

”Vi gör vårt eget havsvatten! Vi skulle inte kunna göra på något annat sätt med de renlighetskrav som finns på oss.”

Här odlas den nya julmaten

För att algerna ska få sina 18 timmars solljus om dagen behöver alla glasrör dammtorkas regelbundet. Dessutom har man förstärkt med ledlampor som står på under den mörka delen av året.

”Men det fiffiga med alger är att de anpassar sig. Bäst växer de i en temperatur på mellan 16 och 35 grader. Men även om man ställer in dem i ett mörkt och kallt kylskåp kommer de att växa – fast långsammare. Det gör det oerhört svårt att ta kål på dem.”

Växte upp i Tyskland

Om Fredrika Gullfot i dag är helt övertygad om att hennes liv kommer att handla om alger i många år framöver, har det tidigare i hennes, minst sagt, spretiga karriär, inte varit givet.

Hennes mamma var ”Arbogas lilla sångfågel” som hade fått en flygande start på operakarriären på kontinenten, och hennes pappa var utrikeskorrespondent på Ekot. Därför växte Fredrika Gullfot upp i Tyskland.

”Naturvetenskap var ingen i familjen intresserad av, förutom jag. Så jag sparade min veckopeng för att köpa Tysklands motsvarighet till Forskning och framsteg. Sedan brukade jag skämmas lite över det, och gömma tidningarna under sängen.”

Hon var duktig i skolan, men blev en skolkande punkare i tonåren. 16 år gammal flyttade hon ensam hem till Sverige och började jobba som verkstadsmekaniker i Motala. Att hon flera år senare kunde läsa kurser i arkeologi, assyriologi och kilskrift på universitetet tackar hon 25:4-regeln, som gav personer över 25 år med 4 års arbetslivsfarenhet högskolebehörighet, för.

”Jag fick faktiskt möjligheten att vara med vid en utgrävning i Syrien, vilket hade varit spännande i dag. Men när jag samtidigt erbjöds ett jobb som analytiker på FRA, hoppade jag av projektet. Att jobba med problemlösning för underrättelsetjänsten lät som en alldeles för spännande äventyrsklyscha att tacka nej till.”

Jobbade inom FRA i sex år

På Försvarets radioanstalt blev hon kvar i sex år. För att fördjupa sig i arbetet märkte hon dock snabbt att det hjälpte att ha statsvetenskaplig eller matematisk utbildning. I slutet av 1990-talet påbörjade hon därför sin andra utbildning i finansiell matematik, och fick, vid millenieskiftet, jobb på investmentbanken Dresdner Kleinwort i Frankfurt.

”Det, om något, var ett ’karriärjobb’. Jag jobbade med riskvärdering inom derivathandel, men samtidigt när jag såg ut över det stora handlargolvet kunde jag inte låta bli att undra ’vad håller vi på med egentligen?’. För pengar som skapar värde i ett bolag, till exempel, har jag stor respekt för. Men det vi gjorde var att skyffla pengar och skapa pengar av pengar och det kändes andefattigt och meningslöst.”

I samma veva som Fredrika Gullfot sa upp sig klappade hennes kropp igen. Hon fick hypotyreos (underfunktion av sköldkörteln) och flera autoimmuna sjukdomar, som celiaki (glutenitolerans) och vitiligo (pigmentförändringar). I dag är hon övertygad om att det berodde på stress. Men sjukdomen ledde också till två avgörande livsval. På läkarens inrådan gick hon över till vegansk kost, och hade, som hon uttrycker det, turen att bli kvitt sina besvär. Samtidigt påbörjade hon sin tredje utbildning, bioteknik på KTH, som hon finansierade genom att sälja sin nyligen bostadsrättsombildade lägenhet.

”Det var när jag var som sjukast jag bestämde mig för att bli forskare, eftersom jag alltid har varit intresserad av hur saker fungerar. Det ledde till doktorsavhandlingen där jag hittade algerna.”

Bra tajmat med svenska hälsovågen

Att Fredrika Gullfots karriär som algbonde har sammanfallit med den hälsovåg som sköljt över Sverige och många andra delar av världen de senaste åren, kan bara beskrivas som en oerhört bra tajmning.

”Som vegan har jag personligen sett utvecklingen. Från att ses som lite kufig till att bli supertrendig bara genom den mat jag äter. Men hela hälsolivstilen är bra för oss.”

Rektor av den högre skolan

För inte nog med att alger räknas till de så kallade ”superfoods” som hyllas för sina exceptionella hälsoegenskaper, där även olika bärsorter som lingon och blåbär ingår. Trenden har också fått den globala kostillskottsmarknaden att växa till en mångmiljardindustri.

”Här i Sverige förstår vi kanske inte det fullt ut, eftersom bilden av att det ska räcka att äta riktig mat dominerar. Men i Sydkorea, Kina och Japan till exempel är de jätteöppna för vad kosttillskott kan tillföra hälsan.”

Det är också utomlands, på en global marknad, hon ser att de stora vinsterna går att göra. Fiskolje- och omega-3-branschen har kalkylerat att cirka två procent av världens omega-3 i dag kommer från alger. Om fem år tros 25 procent komma från alger.

”Och då har vi varit kaxiga och sagt att vi ska ha fem procent av den globala marknaden. Med den unika teknik och med tanke på att det är så få bolag som jobbar med det här tycker vi att det är realistiskt.”

Ska ni även göra andra produkter då?

”Det är inget vi fokuserar på i dag. Sedan ska vi aldrig säga aldrig, till exempel kan proteinrikt algmjöl eller blodfettsänkande omega-3 för farmaceutiskt bruk, mycket väl vara intressant längre fram.”

Men en sak är i alla fall säker. Fredrika Gullfot har redan bestämt sig för att sätta den lilla rapsomgivna byn Hammenhög på kartan med sina mikroorganismer.

”Vi ska ta världen. För när det gäller alger, har vi bara sett början.”