Hoppa till innehållet

Orden förlorar sitt värde i populismens tidevarv

Dagens populistiska ledare vet att det viktiga inte är om historierna de berättar är sanna eller inte. Det viktiga är att de känns sanna, skriver Jan Gradvall i en krönika.

Donald Trump tillträder som president den 20 januari 2017.
Donald Trump tillträder som president den 20 januari 2017.Foto: Foto: Evan Vucci

En bild säger mer än tusen ord. Detta gamla talesätt har fått en ny isande innebörd i populismens tidevarv.

Sanning? Det har i dag blivit något många rycker på axlarna åt. En åsikt bland andra.

Det spelar inte längre någon roll om man med ord och siffror kan bevisa att något faktiskt inte är sant. Ryktet överlever ändå på grund av bilden det skapar.

Bilder stannar kvar i våra huvuden av en enkel anledning: bilder triggar känslor. Ord och fakta, däremot, det rinner bort.

Ledare som Donald Trump och Jimmie Åkesson är skickliga på att utnyttja detta. De vet att det viktiga inte är om historierna de berättar är sanna eller inte. Det viktiga är att de känns sanna.

En historia om till exempel ett brott som någon ur en invandrargrupp har begått – uppdiktad eller inte – stannar kvar mycket längre än torr statistisk som bevisar att den utpekade gruppen i själva verket begår färre brott än andra.

Att konstatera detta är inget nytt. Debatter om faktaresistens och fejknyheter har totalt dominerat debatten den senaste månaden.

Vad som däremot kanske är en ny insikt är att Trumps och Åkessons sätt att känslokommunicera – skapandet av bilder som känns mer än tusen ord – bygger på vetenskapliga studier gjorda av en israelisk Nobelpristagare.

Daniel Kahneman belönades 2002 med Nobelpriset i ekonomi. Eller, som det egentligen heter, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Kahneman fick priset för sina insikter om psykologisk ekonomi.

De beslut vi tar är inte alltid rationella. De grundar sig på vad som kallas kognitiva fördomar.

Ett exempel. Människor som får uppskatta summan av 8 x 7 x 6 x 5 x 4 x 3 x 2 x 1 kommer att landa på ett mycket högre tal än en de som får utgå från 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 x 7 x 8. Detta eftersom åsynen av den högre siffran i början påverkas vårt sätt att tänka. Talet känns högre.

Daniel Kahnemans bok Tänka, snabbt och långsamt från 2011 blev en internationell miljonsäljare och fick stor uppmärksamhet när den gavs ut i Sverige.

Samme Daniel Kahneman är en av de två huvudpersonerna i mästerreportern Michael Lewis splitt nya bok, The undoing project: A friendship that changed the world (Allen Lane). Tom Wolfe har kallat Michael Lewis för ”probably the best current writer of America”.

Om man har levt på en öde ö de senaste 20 åren och vill förstå framväxten av den nya världens ekonomi och teknik, ska man låna och läsa allt av Michael Lewis och Malcolm Gladwell.

Michael Lewis nya bok handlar om vänskapen mellan Daniel Kahneman och Amos Twersky (död 1966), en vänskap som bokstavligen förändrade världen.

Lewis kom historien på spåren genom en negativ recension av hans egen bok Moneyball, en bok om hur statistik förändrat baseboll. Recensenten skrev att det Michael Lewis presenterade som nya upptäckter i sin bok i själva verket byggde på grundarbetet av två unga israeliska professorer i psykologi, Kahneman och Twersky som träffades i Jerusalem på 1960-talet.

Det är en fantastisk vänskapshistoria som Michael Lewis målar upp. En hjärnornas Brokeback mountain, två män som blir förälskade i varandras sätt att tänka.

Kahneman och Twersky var varandras motsatser. Introverten Kahneman och extroverten Twersky. Men just därför sporrade de varandra till studier som förändrat synen på hur vi tänker och hur vi tar till oss fakta.

Den 6 oktober 1973 anfölls Israel utan förvarning av Egypten och Syrien. Målet var att döda så många israeliska soldater som möjligt, så snabbt att hela landet skulle kollapsa. Kahneman och Twersky befann sig på olika platser i USA, men gjorde vad alla israeler utomlands gjorde: åkte hem och försvarade sitt land.

Egyptens president Anwar Sadat räknade med detta och beordrade nedskjutning av alla civila passagerarplan som försökte landa i Israel. Kahneman och Twersky lyckades komma med ett plan som nedsläckt landade mitt i natten, på en mörk landningsbana.

Därefter åkte de i jeepar rakt ut till fronten. Deras psykologiska studier av hur soldater reagerar i krig, och vilka underlag generaler använder för sina beslut, blev en viktig del i arbetet att förstå tankeprocesser och beslutskedjor.

Michael Lewis tänkte sig boken som tidlös, men en studie av känslomässiga beslut och kognitiva fördomar blev högaktuell när boken gavs ut samma vecka som Donald Trump – i trots mot all logik och statistik – vann presidentvalet.

Lewis säger i en intervju i Financial Times apropå Trumps vinst: ”Folk vill inte ha de rätta svaren. De vill ha en historia. De tänker inte i statistiska termer.”

3 favoriter

  1. TV. Sherlock, Netflix, premiär den 1 januari 2017. Säsong fyra av 2010-talets i särklass mest inflytelserika tv-produktion. Kamerapanoreringar i 360 grader. Visualiseringen av tankar. Sättet att visa sms-konversationer mitt i rutan. Så mycket som i dag blivit standard presenterades första gången i Sherlock.
  2. TV. Skam, SVT Play. Unisont hyllad norsk ungdomsserie med många paralleller till svenska Spung (2002). Samma ovanliga tonträff i dialog, skådespeleri och soundtrack. Gymnasieelever brottas med svek, alkohol, sex. Skaparna utnyttjar nätets möjligheter med fri avsnittslängd, de varierar mellan 14 och 49 minuter.
  3. ARTIKEL. Ta-Nehisi Coates, My president was black, The Atlantic (månadsmagasin, texten finns på nätet). Historien om det första svarta Vita huset och vad som sedan följde. Coates är en av Amerikas skarpaste analytiker. Kanske den allra främste.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera