Hoppa till innehållet

Golf: Vassast på svenska greener

Trots tidiga morgonar och ett ovanligt förhållande till väderappar trivs landskapsingenjören Stefan Ljungdahl med sitt jobb på Halmstad Golfklubb. I år blev han dessutom utsedd till Årets greenkeeper i Sverige.

I UR OCH SKUR. Stefan Ljungdahl kollar på väderappen flera gånger per dag.
I UR OCH SKUR. Stefan Ljungdahl kollar på väderappen flera gånger per dag.Foto: Foto: Jack Mikrut

Du blev nyligen utsedd till Året greenkeeper – varför blev blev du det?
”Vi har haft några bra säsonger i rad och står oss bra konkurrensmässigt. Det var jättekul att få priset. Det är många fler än jag som jobbar med banan, så jag vill inte ta åt mig hela äran. Alla som jobbar här är lika viktiga – intrycket som en besökare får börjar redan när man möter dem som jobbar i receptionen.”

Varför valde du att bli en greenkeeper?
”Jag tror att det började locka mig i högstadiet. Jag började jobba på en kyrkogård och upptäckte att den typen av jobb passade mig. Jag fick arbeta utomhus mycket och samtidigt få några månader ledigt på vintern för att resa. Det passar mig också att börja tidigt på morgonen och få gå hem lite tidigare på eftermiddagen.”

Är du en morgonmänniska?
”Jag svär som alla andra när klockan ringer vid kvart i fem. Men jag tycker om att vara i gång tidigt. Särskilt när det är bra väder.”

Du är landskapsingenjör från början, vilken nytta har du av den utbildningen i ditt arbete?
”Som banchef har du ansvar för ekonomi, arbetsledning och personalfrågor. Jobbet är långt ifrån bara gräsklippning om vi säger så. Det har varit bra för mig att ha den teoretiska förankringen. På Halmstad GK har vi dessutom mycket skog runt banan som vi måste ta hand om.”

Vilket är ditt favorithål på Halmstad GK?
”Det är tolfte hålet på södra banan. Karaktären tilltalar mig. Det ligger nära havet och utslaget ligger högt upp, med en smal trädridå som går tvärs över hålet. Det är väldigt vackert.”

Vad tittar du på när du kommer till en golfbana för första gången?
”Man får alltid ett första intryck när man kommer till en ny bana och det är viktigt att det är bra. Men jag är nog lite yrkesskadad. Mitt stora problem är att när jag åker till någon annan bana för att spela golf är att jag tittar på allt annat och glömmer bort att koncentrera mig på spelet. Det som är viktigast på en bana är greenerna, är de fina så kommer man undan med mycket annat.”

Att arbeta med växtlighet kräver relativt långa tidsperspektiv. Är det svårt att koppla bort jobbet när du kommer hem?
”Jag har blivit bättre och bättre på det. Men man tänker ju på jobbet både före och efter arbetsdagen. Jag har verkligen blivit ’väderskadad’. Jag kollar på väderprognoser flera gånger varje dag. Och det har inte direkt blivit bättre med alla appar som finns tillgängliga. När sedan apparna visar olika kan det bli jobbigt...”

När var du som mest nöjd med banorna på Halmstad GK?
”Jag var väldigt nöjd när vi arrangerade lag-EM förra året. Vi fick tävlingsbanan i riktigt fint trim då. Allt var nedklippt och vi fick bra fart på greenerna, runt elva på stimpmätaren (det verktyg som används för att bedöma hur snabb bollen rullar på greenen, reds anm). För att komma dit krävs det att man jobbar målinriktat i några veckor och att man har tur med väder och vind. Har man vädret med sig är jobbet ganska enkelt – har man det emot kan det vara tungt.”

Om dina söner skulle fråga dig om du tycker att de ska välja greenkeeper som yrke, vad svarar du då?
”Det skulle jag tycka vore jätteroligt. Men de får bli vad de vill. Om de vill hålla på med ballett eller hästhoppning får jag intressera mig för det. Nu är de mindre intresserade av att åka till banan än vad de var tidigare. Jag får nästan tvinga dem. Men intresset kanske kommer tillbaka.”

Ordspråket säger ju ”gräset är alltid grönare på andra sidan”. Stämmer det?
”Nej, gräset är aldrig grönare på andra sidan.”

Innehåll från OncopeptidesAnnons

“Nu rullar vi ut vårt läkemedel över Europa”

Med ett fullt europeiskt godkännande i ryggen har Oncopeptides nu ett mycket tydligt fokus framåt. I flera europeiska länder förhandlar man nu om pris eller har börjat sälja läkemedlet Pepaxti.

– Det är Europaaffären som kommer att utgöra kärnan i Oncopepetides och ta oss till lönsamhet, säger vd:n Sofia Heigis.

Läs mer på Oncopeptides.com 

Oncopeptides, som är inriktat på forskning, utveckling och kommersialisering av mediciner för behandling av svårartade tumörsjukdomar, är just nu i färd med att kommersialisera läkemedlet Pepaxti i flera europeiska länder.

– Vi ser en total marknadspotential på 1,5 miljarder kronor i Europa och vi har ett team med rätt kompetens och nätverk för vårt område, säger Sofia Heigis.

Tyskland, där Oncopeptides just nu förhandlar om pris, står för ungefär en fjärdedel av den potentialen, bedömer hon.

– Det är en marknad där det tar tid att arbeta sig in. Men när man väl har gjort det är Tyskland en lojal marknad som brukar leverera över tid, säger hon.

Sedan slutet av 2022 har Sofia Heigis arbetat med att bygga upp team för att bearbeta den tyska marknaden. I dag har Oncopeptides femton personer anställda i Tyskland som med att öka kunskapen kring Pepaxti.

Förutom storleken – varför är den tyska marknaden intressant?

– De har en stor förståelse och en välvillig inställning till den typen av preparat som vi lanserar. Vår produkt är en förbättrad version av traditionell kemoterapi eller cytostatika, och då en av de vanligaste kemoterapierna ursprungligen togs fram i Tyskland är läkare ofta välinställda till att använda kemoterpi som är tolerabel. 

Även i Grekland har Oncopeptides börjat sälja, på så kallad individuell patientbasis, medan man gör sig redo att lansera i Spanien under andra halvåret och samtidigt förhandlar om marknadstillträde i Italien, Nederländerna och delar av Norden.

Bolaget är finansierat fram till år 2026. Då räknar Sofia Heigis med att Oncopeptides säljer för omkring 400 miljoner kronor och har nått lönsamhet.

– Vi har medvind nu, därför att vi har satt planer som vi levererar på. Samtidigt är jag öppen med att vi börjar från en låg nivå och har mycket kvar att göra för att nå vårt lönsamhetsmål. Men vi har en tydlig plan framöver som vi har möjlighet att leverera på, säger Sofia Heigis.

– Sedan har vi ju haft en diskussion med FDA, den amerikanska Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten, under en längre tid. Det har satt något av ett frågetecken kring oss. Nu är den processen avslutad och det gör att osäkerheten kan lyftas bort och att vi kan fokusera på Europa.

Sofia Heigis, VD på Oncopeptides
Sofia Heigis, VD på OncopeptidesFoto: Liza Simonsson

Vad talar för att ni kommer att lyckas med kommersialiseringen i Europa?

– Vi har en produkt som adresserar en dödlig sjukdom, och en växande marknadsmöjlighet. Patientpopulation växer, eftersom det lyckligtvis finns preparat som behandlar sjukdomen, så att de kan leva längre. Men med tiden kan de som behandlas med immunoterapi få ett ”trött immunförsvar”. Och då finns det inte så många läkemedel som fungerar. Men vårt är ett av dem.

Även efter att lönsamhetsmålet är nått 2026 ser Sofia Heigis en fin uppsida. Inte minst eftersom Oncopoeptides räknar med att försäljningstoppen på en marknad nås först år 3 eller 4.

– Ju fler europeiska länder man säljer i, desto lättare blir det att ta sig till nästa. Det blir en positiv spiral eftersom länderna tittar på varandra. Över tid ser vi också möjlighet till väldigt goda ebitda-marginaler, på över 50 procent på landsnivå.

Dessutom bearbetar Oncopeptides länder utanför Europa. I Japan och Kina har bolaget börjat interagera med regulatoriska myndigheter och för diskussioner med bolag för partnerskap. I Mellanöstern och Nordafrika offentliggjordes nyligen ett sådant partnerskap för individuell patientbehandling.

– Det är Europaaffären som kommer att bygga kärnan i Oncopepetides och ta oss till lönsamhet. Men allt som händer utanför Europa kommer att vara en bonus, säger hon.

Utöver läkemedlet Pepaxti har Oncopeptides dessutom ytterligare produkter i pipelinen, konstaterar Sofia Heigis. Däribland finns läkemedelskandidater som bygger på samma plattform som Pepaxti härstammar från, liksom en plattform för polypeptidbaserade NK-cellstimulerare, SPiKE

– NK-celler är ett ganska outforskat område, men potentialen är att de kan ge en effektiv immunoterapi med färre biverkningar, säger Sofia Heigis och fortsätter:

– Vi har preklinisk data som ser fin ut och vi arbetar just nu mot att ta alla steg för att komma till klinik. Jag tycker att det är roligt att få möjlighet att föra svenska innovationer framåt. För grunden till våra produkter finns ju i svensk forskning.

Läs mer på Oncopeptides.com 

 

Mer från Oncopeptides

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Oncopeptides och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera